Så har man varit på en vinterfjälltur i Ammarnäs. Jag kan faktiskt ärligt säga att den första dagen var bland det jobbigaste jag varit med om, iaf fysiskt. Dessutom blev man tokless efter att ha åkt skidor ca 5 km i flera meters djup snö i bara uppförterräng med massor av skog. Bakhala skidor och man skönt kraftigt ibland. Snöstorm och jobbig packning på ryggen. Bästa känslan någonsin då man såg stugan vi skulle till, kändes helt underbart. Det går faktiskt inte riktigt att förklara med ord hur ansträngande det var. Kändes väldigt skönt att vara bland de första som tog sig fram. Stackars de som var sist och fick lida länge...

Sedan när vi kom fram till stugan var det helt underbart att bara få ta det lugnt. Utedass och inge rinnande vatten is not the shit, men vi överlevde. Dessutom var det tokmysigt att ligga vaken till sent på natten och prata om allt liv.

Dagen efter så var det fruktansvärt blåsigt de första 3 km, sedan kollade vi i bevacker som var jättemysiga. Efter det var det nerför i 6 km. Jag och Emelie hade det rätt mysigt. Hon klarade inte av de jobbiga nerförsbackarna med hennes dåliga skidor så hon tog av sig dom och gick. Lite jobbigt för mig var det att bromsa till hennes gåtakt i de branta backarna. Men det var lätt värt det när man kom fram till sista stugan och tog sig en skön dusch, gick på ica och köpte pizza i världens äckligaste hår och fula kläder. Men ingen hade särskilt snygg outfit och ingen brydde sig.

Ja, sen gjorde vi roliga övningar, pratade till kl 5 på natten och sov, gjorde lite övningar till och åkte hem.

Summeringen då...
Väldigt väldigt kul, de som inte gör nåt sånt går miste om något. Jobbigt men det är kul att utmana sig själv och känna sig stolt när man vet att man gjort nåt som vissa inte ens klarade av. Underbart...

Bilder kommer snart upp på bilddagboken.

Jo jag vet att det inte går att kommentera, ska fixa det när jag orkar...
Får nog leva med kommentarer en liten stund iaf (: