Jag gillar sommar.
Jag gillar att vara okontrollerad och jag gillar frihet. Jag gillar att resa. Jag gillar att uppleva saker. Jag gillar inte folk som hindrar mig och jag gillar inte att känna känslan att jag måste göra något, eller vara hemma extra tidigt bara för att någon vill det. Men som en vis person sade till mig en gång, när man väl fått smak på frihet vill man ha mer.
Det ger dilemman som inte är lika kul.

Fick just ett trevlig telefonsamtal och blev erbjuden Baileys hela långa dagen. Gratis är gott eller hur? Men ändå tvekar jag. Tanken på att bara vara kvar i denna händelselösa byn är depprimerande. Jag vill tillbringa min sommar någon annanstans. Med en vän. Bara en vän som man kan ha kul med. Ja, med en vän vill jag åka och vara hela sommaren, någon annanstans.

Sommarlov snart och det är faktiskt både härligt och trist. Det finns inget man kan skita i, men man får inte dåligt samvete. Dessvärre måste man försöka tjäna sina egna pengar... hm..

nej, ibland vill man bara ge upp.