Här med kommer ett långt inlägg som testar ditt tålamod till max.
Kan du trots din nyfikenhet motstå vad jag har att säga?

Igår frågade någon mig om jag var hemma, för tredje natten i rad och blev måttligt överraskad när jag svarade att jag faktiskt var hemma, för tredje natten i rad. Jag överraskar mig själv rätt mycket också genom att faktiskt vara hemma, tre nätter i rad. Vad är då anledningen till denna sällsynta händelse? Ska jag vara helt ärlig (som jag dock inte är just nu), så är det ibland skönt att vara hemma. Oftast får man mera gjort, som t.ex. läxa, tvättning, städning osv. Men det var inte det här fallet. Jag har varken gjort läxa (kan bero på att jag inte har någon), tvättat eller städat. Dock har jag nu tagit ner tvätten så pappa får tvätta mina kläder. Kanske kan det räknas som att "jag" tvättat? Så jag vet faktiskt inte varför jag är hemma.

Kanske beror det på att min mor har återigen kommit hem, efter ungefär ett halvår. Hon var inte alls nöjd över att jag sov borta så ofta, i princip varje natt. När jag sedan surade över vad hon tyckte påpekade hon att hon bara förberedde mig för när jag skulle skaffa barn, för då får man inte vara ute och springe varje dag, hela nätterna. So what? Uppriktigt sagt tror jag hon svamlade lite i nattmössan. Det kanske vore att gå alldeles till hyperbol om man tar upp sånna stora ämnen i min lilla ålder. Inga barn ännu för min del. Inte de närmaste åren iaf.

Nej, det kan inte vara för den anledningen jag stannat hemma, i tre nätter i rad, eftersom jag ungefär efter en halvtimme trotsade henne, åkte iväg och.. sov borta.

Kanske kan det vara att jag har min ägodel här som jag gillar att umgås med ibland. Än hur trög och seg den är så stöttar jag den och ger en ny chans varje gång den gör bort sig. Usch vilken toffel jag egentligen är. Men ibland är den bra också. Den ger mig information av alla sorters. T.ex. vad mina vänner gör, hur de mår och hur saker och ting ser ut, vad som hänt på senaste tiden och mycket mer. Som flera av er redan listat ut så är det självfallet min dator jag pratar om. Men jag har svårt att tro att det är den anledningen jag är hemma för. Jag har ju inte direkt haft behov av den och varit utan den större delen av sommaren och kan gå ifrån den helt obrydd. Jag skulle kunna lämna den här i mitt dammiga rum för att långsamt dö, utan att ens rycka på axlarna.

Nej, inte datorn heller.

En annan teori, kanske mest troliga, är att maten i lägenheten tagit slut. Och jag, liksom alla andra människor behöver mat för min överlevnad. Som djur i öknen dras till vattenkällor drar jag mig till min mor och fars kylskåp, där det finns mat. Kanske inte god mat enligt min smak, men mina överlevnadsinstinkter säger åt mig att överleva. Alltså måste jag äta.
Kan det vara så enkelt? Kanske, kanske men bara kanske. Jag kan ju trots allt handla in mat till lägenheten och leva på de sista nudelpaketen som finns kvar, undangömt i lådorna för dåliga dagar.

Nej, jag vet inte varför jag är hemma.
Mina tankar är smått fördärvade så jag kan helt enkelt inte komma på någon anledning till varför jag egentligen är hemma.

Har du någon idé om varför jag, för tredje natten i rad, sover hemma, i min otroligt sköna säng, med min teve på sovläge och datorn surrandes i bakgrunden och bara mår gott en stund, helt ensam.
Tell me!

Kunde du motstå? Well. Det var ju inte direkt något intressant eller märkvärdigt. Läste du så slösande du just din billiga tid med att läsa ett långt stycke ur mina obegripliga tankar. Men som sagt, din tid är förmodligen billig och du är förmodligen en nolifer. Jackass