Under några dagar har vi (jag och Patrick) promenerat en hel del runt storstan och betraktat diverse människor och djur. Vi har mot vår förmodan lagt märkte till att majoriteten av de hundar på stan är de av den mindre varianten, om man nu kan kalla de hundar. Jag skulle hellre kategorisera dem som stora tamråttor i koppel.

Hur som helst började vi fundera lite på varför den övervägande delen av människor skaffar sig så små hundar istället för en stor gosig vovve. Tanken på att det är en bieffekt av lågkonjunkturen lät halvt logisk. Små hundar behöver ju inte lika mycket mat, men samtidigt så går pengarna till skor och kläder till de små rackarna istället, fast man bör ändå kunna komma undan billigt. Dock hade jag föredragit en hund som faktiskt utan tvekan kan kategoriseras i den äkta hundkategorin, som t.ex. rottweiler eller något dylikt.

Sedan träffade jag på Lollo och Ida-Lisa här i stan. Vi åt buffémiddag med friterad banan och glass som efterrätt. Inte lika tokigt som jag trodde det skulle vara. Dessutom kom ämnet om hundarna upp. Lollo kom med en bra förklaring att de små djuren förmodligen är enklare att ta med på stan är de i storlek större. Känslan av att varit intelligent för att komma på den första teorin sprack direkt. Varför ska Lollo vara så smart för?

Doph.