Utan A AE O :s
Internet har varit mycket opalitligt pa sistone. Ena stunden fungerar det klockrent, andra gar det mycket segt eller fungerar inte alls. Darfor sitter jag nu pa en av hotellets dator dar det inte finns a ae o och tagentbordet ar fruktansvart segt. Dock kan det vara bra att trana fingermusklerna lite, vad det nu ska vara bra for.
Annars fungerar allt suverant. Det har fortfarande inte regnat en enda dag. Jobbet fungerar fint och jag ska vara dar lite extra tidigt imorgon for att en kund ska flyga hit fran nat land och leverera klader och bestamma lite over en golfkatalog som ska goras och produceras.
Nagot jag saknar ar faktiskt pommes med kott och vanliga gronsaker. Det finns inte sadar superbra restauranger i narheten, sa just nu ar det bara nudlar som galler, och alla som var med pa fjallturen vet ju att man snabbt blir less pa det.
Sedan vagar jag (eller ingen annan) ha roda eller gula klader pa sig eftersom demonstranterna pa flygplatsen har gula klader, och de som demonstrerar mot demonstranterna har roda. Vilken tur att jag nastan inte har roda eller gula klader, men jag ville bara ha nagot att klaga pa.
Sedan undrar jag varfor manen ar upp och ned i det har landet. Ar det darfor jag ar pa andra sidan jorder?
http://anencefali.blogg.se/
Könsoperatoner och korv...
Annars är rummen stora och fina och sängen är faktiskt mjukare än den på det andra hotellet.
Något jag finner lite spännande var att vi bor på ett hotell som reserverat våning 7 och 8 till ett sjukhus i närheten som gör könsoperationer (mest bara killar då som vipps blivit tjejer). Jag åkte tidigare idag hiss med en kille(?) som jag alltid tyckt såg lite mysko ut, sedan när han tryckte på våning 8 så fick jag genast svar på min fråga.
Lite synd om Robin bara som tappade aptiten och inte klarade av att äta upp frukostkorven eftersom killarna(?) från våning 7 och 8 satt bakom honom. Korv och könsoperation… ja ni fattar poängen.
Annars har jobbet varit bra. Jag har fotat partyklänningar och lärt mig studiolampor. Det var inte alls på samma sätt som vi gjort på skolan.
Sedan var det tre modeller på casting som fotades lite snabbt för en hudprodukt. Så idag har jag lärt mig lite att modeller i verkligheten och modeller på bild är i princip två olika personer. Inte bara i retouching (som gör sjukt mycket) utan lite personlighet också. Alesandra var en skitcool och trevlig modell, men en annan 17 åring var mest bitching. Jag tyckte det var lite kul att hon hade sönder en av de dyra partyklänningarna so somebody have to pay… hehehe..
Nu ska jag snart äta grillspett. Yay!
bild på aleksandra från castingen.
romrawin är kunden som jag skickat designförslag på
proukten till som finns på bilddagboken.
.
Praktik dag ett.
utsikten från rummet
Jaja, nog sagt om det. Åkte till praktikplatsen idag. Gooooood damn it vad nice det var. Golvakvarium och sjukt fint VIP rum till supermodeller som "tyckte de var speciella" och en sjukt stor fotostudio där de ryms allt från myror till stora bilar. Jag gillart. Dessutom verkar företaget vara superbra. De fotar, redigerar, designar, tillverkar... ja allt och har ca 80 procent internationella kunder. Även ca 80 procent av modellerna är utlänska. De tar in folk från ryssland, indien, singapore, amerika osv... Även utrustningen var bra, hann inte se så mycket men de använder kameror med minst 39 megapixlar och saker till förbannelse. Ja, de var iaf obeskrivligt. Där har jag nog mycket att lära.
Nu ska vi handla lite.
Och för alla som inte vet, det är fruktansvärt varmt här.
Svetten rinner, sminken rinner, blodet flödar ur sönderrivna myggbett.
Puss och kram!
Hare och kanin!
Rss och Thailand
Hur som helst.
Nu åker jag snart. Har inte hunnit packa mycket alls, bara förberett lite. Blir nog inget sova alls inatt när det börjar närma sig och resväskorna ska vara packade. Jag är lite nervös. Kontraktet är påskrivet till praktikplatsen och allt är fixat. Men jag är ändå lite nervös. Kommer att sakna vännerna så himla mycket.
Kommer iaf att hålla bloggen uppdaterad, så glöm mig då för tusan inte.
Nu ska jag sluta lipa och dricka vatten istället.
Liten som i stortå
Men sedan finns det de som också tror (lägg märke till den kursiva texten) sig brytit ett ben. Sånna som bara faller ihop av smärta och tänker "Ja, nu jävlar är det dags att knacka på i himlens portar, för smärtan är olidlig". En av dem människorna heter Jens Ronnling. Han föll ihop och kände den tillfälligt kroniska värken (finns de sån? tillfällig kronisk värk...?) och ringde sjukstugan för att han hade helt bestämt brytigt sin stortå.
Väl på sjukhuset efter att de kollat på hans stackars tå och han säkerligen hade hunnit beklaga sig massor så fick han ett efterlängtat besked han väntat med oro och spänning. Han hade inte alls bytit sin lilla stortå och det var ingen fara med den, dock var den, eh ja... överansträngd. Överansträngd stortå, whaaaat?
Jag skrattade belåtet när jag fick höra det. Den vore en annan sak om man överansträngt en arm pga för mycket masturbation, men här snackar vi bokstavligen talat om en stortå. Vad är oddsen till att trötta ut en sådan? Jag tror jag måste kontakta en oddsuträknare.
För de som undrar mår Jens stortå bra nu.
Den ska bara vila lite extra så blir det strax helt återställd.
Btw, jag älskar personen i filmen.
0ab5c7b1de7f57a037b7ddfdc73be714
Snooza med mänsklig väckarklocka
Så att...
Jag har beställt efter en mänsklig väckarklocka som är helt underbar. Han ringer och väcker mig ca en halvtimme innan jag ska kliva upp och pratar med mig ända tills jag insett att det är kört, jag får alltså helt enkelt inte ta sovmorgon denna dag. Det är rätt trevligt att vakna till någon som pratar lugnt och försiktigt och inte drar av en täcket och vrålar om att jag blir sen. Det funkade igår, så varför inte idag?
Samma gamla visa idag, ah en dag gammal. Kl halv nio ringde mitt första alarm på telefonen. Jag tryckte på snooza och lade tillbaka kudden på huvudet och kände lugnet. Så fruktansvärt skönt att bara ligga och slappna av. Minuter som dessa älskar jag livet. Sedan ringde min personliga mänskliga väckarklocka, vilket jag i dåläget hatade men under dagen uppskattar för att han helt enkelt räddar mina dagar.
Dum som jag var (ja, det kommer de stunder då jag är LITE dum också, de inträffar bara ytterst sällan) frågade jag om han kunde ringa om en stund, lite sådär om typ en kvart? Såhär i efterhand finner jag mig själv dum och inte dum som i korkad, utan lite elak.
Därför tillägnar jag detta blogg inlägg till käraste Jimmy Pop och ber hemskt mycket om ursäkt att jag behandlade honom som en materiell väckarklocka. Hädanefter ska han få ett mänskligt värde och stora tack för morgonväckningen.
Sedan måste jag tillägga att jag faktiskt kom i tid (läs 10 min försen).
What comes up, must come down!
Jag har iaf omedvetet nynnat på den låten gång på gång idag, men helt tvärtom.
What comes down, must comes up.
Kan det möjligtvis vara bulimikern innuti mig som försöker säga något?
Inte tio i topp
Jag tar varenda chans jag får till att åka vart fan som helst, bara det inte är någon annan skitby (forsvik, ånge, luleå osv), ja precis, ni läste rätt, luleå.
Först och främst kan man knappast ta sig fram utan att åka en oändligt lång omväg. Jag menar, bara att ta sig dit i tid var vi tvungna att åka 20 mil extra, som inte alls var skonsamt för det framsmygande sittsåret. Sedan, när vi väl var där så var det kallt, vi var hungriga och Tim missuppfattade busstidstabellen så vi var tvungna att vänta över en timme tills nästa buss.
Vilken stad som helst måste ju fatta att de ska hålla sig till den busstidstabell som Tim förstår.
Dagen därefter var vi och kollade på universitetet, som jag dock inte tänker klaga på. Sedan var vi tvugna att åka tillbaka till stan, vänta i timtal och sedan vara med om en bussresa som varit min drygaste bussresa hittills, och jag har åkt mycket buss. Och vart åkte vi då? JO, till Umeå, eftersom Luleå är ett skitställe där det inte ens går bussar närmast hållplats i Storuman.
Men att komma fram till Umeå var helt underbart. Kändes precis som hemma.
Dagen därpå åkte jag hem.
Jag vill tacka min pappa, robin, emelie, tim, jocke, min mobil, de som skrivit böckerna jag läste, de som gjort musiken jag lyssnade på och många fler för att de hjälpte mig klara av resan. TACK!
Klamydia i ögat
Var hittar man balansen mellan dagbok och blogg? Jag tycker inte det är intressant med folk som blottar sin vardag, som sällan är intressant heller. Om sin vardag kan man skriva när det hänt något sällsynt eller intressant. Om man skriver dag för dag vad man gjort, som oftast är samma sak; vaknat, äta, skita, onanera (alternativt haft sex), skita, äta, somna etc, vad är meningen? Det är varken sällsynt eller intressant. Varenda jävel gör ju sånt!
Hur som helst. Idag råkade jag bläddra igenom en text om en ung flicka som frågar hur vanligt det är med klamydia i ögat. Jag tyckte det var komiskt. Som om klamydia inte skulle vara tillräckligt jobbigt där den egentligen ska befinna sig? Dock har jag aldrig haft det och om jag väl skulle få det skulle jag inte vilja ha det i ögat iaf.
En annan fråga, som jag dessutom har på bild i fotoalbumet på apberget, som Jocke har vid upprepande tillfällen gjort om och skrattat sig röd på min bekostnad. Den lyder ungefär såhär
"Jag har haft telefonsex och camsex med killar över internet och jag tror jag blivit gravid. Kan jag bli med barn av detta? Hur vet jag vem som är pappan? //Förvirrad tjej "
Hör och häpna, det är INTE Mirja som skrivit det inlägget.
Jag menar, for fuck sake, tror folk att webcamen sprutar ut sädesvätska (sperma för de under 14 år och dåligt ordförråd) och sedan hoppar in i ditt kön bara sådär?
Ja. Du kan bli gravid av camsex, lika mycket som du blir gravid av att bli vibbad på msn eller puffad på facebook. Suck!
Fem kroner per toabesök, tack!
"Hej jag heter Joel och är i stort behov av en toalett"
Ingen riktig hemmasovare
Kan du trots din nyfikenhet motstå vad jag har att säga?
Igår frågade någon mig om jag var hemma, för tredje natten i rad och blev måttligt överraskad när jag svarade att jag faktiskt var hemma, för tredje natten i rad. Jag överraskar mig själv rätt mycket också genom att faktiskt vara hemma, tre nätter i rad. Vad är då anledningen till denna sällsynta händelse? Ska jag vara helt ärlig (som jag dock inte är just nu), så är det ibland skönt att vara hemma. Oftast får man mera gjort, som t.ex. läxa, tvättning, städning osv. Men det var inte det här fallet. Jag har varken gjort läxa (kan bero på att jag inte har någon), tvättat eller städat. Dock har jag nu tagit ner tvätten så pappa får tvätta mina kläder. Kanske kan det räknas som att "jag" tvättat? Så jag vet faktiskt inte varför jag är hemma.
Kanske beror det på att min mor har återigen kommit hem, efter ungefär ett halvår. Hon var inte alls nöjd över att jag sov borta så ofta, i princip varje natt. När jag sedan surade över vad hon tyckte påpekade hon att hon bara förberedde mig för när jag skulle skaffa barn, för då får man inte vara ute och springe varje dag, hela nätterna. So what? Uppriktigt sagt tror jag hon svamlade lite i nattmössan. Det kanske vore att gå alldeles till hyperbol om man tar upp sånna stora ämnen i min lilla ålder. Inga barn ännu för min del. Inte de närmaste åren iaf.
Nej, det kan inte vara för den anledningen jag stannat hemma, i tre nätter i rad, eftersom jag ungefär efter en halvtimme trotsade henne, åkte iväg och.. sov borta.
Kanske kan det vara att jag har min ägodel här som jag gillar att umgås med ibland. Än hur trög och seg den är så stöttar jag den och ger en ny chans varje gång den gör bort sig. Usch vilken toffel jag egentligen är. Men ibland är den bra också. Den ger mig information av alla sorters. T.ex. vad mina vänner gör, hur de mår och hur saker och ting ser ut, vad som hänt på senaste tiden och mycket mer. Som flera av er redan listat ut så är det självfallet min dator jag pratar om. Men jag har svårt att tro att det är den anledningen jag är hemma för. Jag har ju inte direkt haft behov av den och varit utan den större delen av sommaren och kan gå ifrån den helt obrydd. Jag skulle kunna lämna den här i mitt dammiga rum för att långsamt dö, utan att ens rycka på axlarna.
Nej, inte datorn heller.
En annan teori, kanske mest troliga, är att maten i lägenheten tagit slut. Och jag, liksom alla andra människor behöver mat för min överlevnad. Som djur i öknen dras till vattenkällor drar jag mig till min mor och fars kylskåp, där det finns mat. Kanske inte god mat enligt min smak, men mina överlevnadsinstinkter säger åt mig att överleva. Alltså måste jag äta.
Kan det vara så enkelt? Kanske, kanske men bara kanske. Jag kan ju trots allt handla in mat till lägenheten och leva på de sista nudelpaketen som finns kvar, undangömt i lådorna för dåliga dagar.
Nej, jag vet inte varför jag är hemma.
Mina tankar är smått fördärvade så jag kan helt enkelt inte komma på någon anledning till varför jag egentligen är hemma.
Har du någon idé om varför jag, för tredje natten i rad, sover hemma, i min otroligt sköna säng, med min teve på sovläge och datorn surrandes i bakgrunden och bara mår gott en stund, helt ensam.
Tell me!
Kunde du motstå? Well. Det var ju inte direkt något intressant eller märkvärdigt. Läste du så slösande du just din billiga tid med att läsa ett långt stycke ur mina obegripliga tankar. Men som sagt, din tid är förmodligen billig och du är förmodligen en nolifer. Jackass
God damn it, det här såg förjävligt ut.
JA, jag ska fixa den så snabbt som möjligt. Eh.
Idag skulle jag gå till tandläkaren. Var totalt otagg eftersom jag helst ville fota Joel, men jag gick dit ändå. När jag väl var där så hade de tydligen förväxlat mig med någon annan på något stört sätt. Så nu måste jag vänta i sex veckor för en annan tid. Och för att strö lite salt på såret så fick jag en tid då jag egentligen ska vara i Umeå och praktisera, för att sedan åka vidare samma vecka utomlands. Så de vill tydligen att jag ska ta mer ledigt än vad jag redan ska ta och åka buss 44 mil bara för att gå till tandläkaren, för nej nej de hade inte alls någon tid då det passade mig. Tänk om de förväxlat mig då också? DOH!
Jag ska bli bättre på det här med att uppdatera bloggen och göra den snyggare.
Lifesign
Jag har börjat äta nyttig mat. Har lagt läsk, godis, kakor, allt som börjar på snabb och mycket mer åt sidan och damn så bra man kan må, bra dessutom.
Jag har inget att skriva.
Därför skriver jag.
Tragiskt.
Uppdaterar väl något riktigt sen...
"man ska sluta röka, så hindrar man sig själv från att dö, och andra för att ta passivt självmord"
- förvirrad tjej Mammas nya kille.
Att gå in i en vägg
Jag funderar på att städa mitt rum. Vika ihop alla rena kläder som ligger på golvet innan de måste tvättas igen. Vika ihop alla Robins kläder och lägga dem någon annanstans kanske jag nångång får plats med mina egna i garderoben. Men jag vet inte riktigt om jag vill det ännu. Flera gånger har vi städat ur hans lägenhet från mina saker, men rätt som det är är allt tillbaks på ordinarie plats. Men jag behöver min plats i min garderob, än hur jobbigt det känns. Men mest av allt skulle jag nog behöva en kram. Men idag känns det bra. Idag när jag vaknade kring 14:30 av att Krilles mamma skrek "Kriiilllleeeee, vaknaaa, du ska till frissan om en halvtimme" så var alla dåliga känslor borta. Ärligt tror jag att de försvann kring kl 00.00 igårkväll. Det var som att gå in i en vägg, och efter det kändes allt bra. Den där väggen behövdes nog.
Loss fittskaft, loss.
Jag är fast i Gävle.
Jag vill tillbaks till Stockholm.
Jag vill inte tillbaks till Storuman.
Jag vill duscha.
Jag vill fånga en fjäril.
Jag vill inte svettas som en ko (svettas kor?)
Jag vill ha pengar på telefonen.
Jag vill ha tillbaks min telefon.
Jag vill inte sova.
Jag vill jag vill jag vill alldeles för mycket.
Tidsfördrift
Nomy - Freakshow
Nomy & Dlay - Cruisified by love
När jag nästan nyligen loggade in i min Deviantart för första gången på rätt så länge var det som att gå in i en vägg.
över 100 kommentarer, 190 favoriter och en jävla massa +watch. Blev lite rädd och loggade ut nästan lika snabbt. Känns mycket dumt att radera allt utan att ens kolla på det, men den dagen då jag orkar gå igenom allt folk har kommenterat på en så seg sida.. no no no..
På fredag blir jag kvinna. Känns inte så speciellt faktiskt. Den enda skillnanden blir att få en massa tjatiga småbarn efter sig som vill att man ska köpa cigg/snus åt dem och ibland så kanske man måste betala in sig lite dyrare på vissa ställen.
Jag är mycket sugen på att göra något i photoshop. Det var väldigt, väldigt länge sen sist. Men jag önskar mest att min dator inte vore så fruktansvärt seg. Först ska jag diska. Sedan kanske ut och springa lite. Träffa Joakim skulle jag också vilja göra. Kanske springer till honom för att vänta på att han ska bli klar med fotbollsträningen. Fotboll är något jag aldrig kan förstå mig på...
Sedan är jag lite ledsen över att alla är borta. Antingen jobbar alla eller så har ingen råd att göra något. Jag vill åka runt Sverige några gånger och bara leva livet men ingen har ens råd att åka till Umeå för att shoppa. Det är mycket trist faktiskt. Hade jag fått bestämma hade jag varit på en schysst kryssning och bara legat och sola och må gott efter att ha shoppat massa fina kläder den dagen.
Och nu när det är sommarlov har jag börjat fundera rätt mycket. Nu är det bara ett år kvar tills jag ska bestämma vad jag vill göra med mitt liv. Fortsätta plugga låter som ett alternativ, men var? till vad? Eller så blir det bara en anledning till att flytta härifrån.
Ja, livet är orättvist. Finns mycket jag vill, mycket jag vill ha men aldrig kan få. Många blandande känslor jag inte kan bli av med. Mycket ångest... blah..
Talludden
Jag är lite frustrerad. Det här går inte. Jag klarar inte av att leva såhär. Nu måste jag göra något åt mitt hår. Det är så äckligt fult. Igår när jag fick massor av komplimanger av folk som sa att det var bland de snyggaste fick jag lite beslutsångest men nu har jag bestämt mig. Denna färg ska bort. Jag ska ha vanligt naturligt hår. Ingen krånglig färg eller något sånt utan bara vanligt hår.
Annars var det galet kul igår. Först var vi i Villis och kikade på drift och brunouten. Sedan Talludden med en massa folk och lärde känna massa nytt folk. Mycket trevligt. Första gången jag varit där och haft kul faktiskt. Något sämre är att jag har gått sönder mina skor så nu måste jag köpa nya. Har letat rätt länge efter några liknande men nu får jag leta mer.
Jobba snart? Hoppas det...
Tagga Sthlm.
Hoppsan sa gräshoppan
Jag gillar sommar.
Jag gillar att vara okontrollerad och jag gillar frihet. Jag gillar att resa. Jag gillar att uppleva saker. Jag gillar inte folk som hindrar mig och jag gillar inte att känna känslan att jag måste göra något, eller vara hemma extra tidigt bara för att någon vill det. Men som en vis person sade till mig en gång, när man väl fått smak på frihet vill man ha mer.
Det ger dilemman som inte är lika kul.
Fick just ett trevlig telefonsamtal och blev erbjuden Baileys hela långa dagen. Gratis är gott eller hur? Men ändå tvekar jag. Tanken på att bara vara kvar i denna händelselösa byn är depprimerande. Jag vill tillbringa min sommar någon annanstans. Med en vän. Bara en vän som man kan ha kul med. Ja, med en vän vill jag åka och vara hela sommaren, någon annanstans.
Sommarlov snart och det är faktiskt både härligt och trist. Det finns inget man kan skita i, men man får inte dåligt samvete. Dessvärre måste man försöka tjäna sina egna pengar... hm..
nej, ibland vill man bara ge upp.
Gräset är grönare på andra sidan
Individuell
Chosefri
Bedövad
Kär
Alkoholfri
Innehållslös
Långsökt
Kluven
Jag är inte.
Barfota
Jag önskar, jag önskar, jag önskar...
Brinna upp eller ner?
Kulturnatta i Umeå. Gratis är gott så jag hände där med grabbarna.
Det är kul med massor av folk och att se Tomas Dileva var ironiskt kul. Mannen med klänning, Jesus, frälsaren osv...
Visste inte om jag skulle skratta eller gråta när han bad folket skicka upp en orgasm till himlen.
Nej, vi tog oss snabbt därifrån.
Och nu har ännu en helg dragit sig mot sitt slut och jag känner mig inte så värst belåten.
Blandande känslor is not the shit.
Det är tomt, helt utan innehåll. Eko.
btw har jag ingen ork att pyssla med något,
så syns inte den översta bilden så är det smällar man får ta.